Jag vill vilja. Jag vill känna det där. Som man kände ibland förr i tiden. Man gjorde sig snygg, och kände sig i alla fall liiite snygg, och gick på krogen och tyckte det var kul. Alltså jag saknar inte den här tiden direkt efter Katastrofen när jag söp 5 dagar i veckan och vaknade både här och där och mindes inte ens hälften. Utan just den där känslan av att "jag kanske inte är så ful och fet ändå" och sen gick man ut och hade kul.
Har inte varit ute "ordentligt" på en evighet. Är väl en annan grej när man inte är ute och jagar karlar kanske, men ändå. Saknar det hela. Har suttit isolerad i min lilla skrubb i typ en månad, bara varit till Konsum. Det har regnat, jag har haft lagom mycket skoljobb, jag har lirat Skyrim, jag har köpt "House" på dvd. Alla ursäkter jag behöver för att inte lämna huset. Och ja, givetvis har jag slagit ännu ett viktrekord vilket gör att jag ännu hellre stannar inne, utom synhåll för världen. Jag väger nu som en hel karl. En rejäl sån. Och jag hatar det, men gör inget alls åt det. Konstigt.
Men ikväll var det ändå nära att jag lämnade hemmet efter kl 20. Men jag är flottig i håret och ser ännu värre ut än vanligt, så jag avböjde en väns inbjudan om att joina henne och några till ute på lokal. Men det måste ju vara ett gott tecken? Att jag liksom ville. Det var inte det här tvärsäkra "nej tack!" som det brukar vara Det kanske finns hopp.
Det är meningen att jag ska åka till karln på måndag. Men jag vet inte om jag vill. Faktiskt. Jag tycker om honom till döden, men det finns vissa grejer vi aldrig kommer enas om. Vi hade en liten fight idag. Inte via telefon utan via en app till och med! Gud så modernt. Som MSN fast för telefon. Där satt jag och knappade så fingret lyste rött. Hatar att konversera via den där grejen, det blir så lätt fel. Eller snarare, det blir oftare fel än rätt.
Annars då? jodå. jag tycker det är rätt gött med distansstudier. Jag gör vad jag vill, när jag vill. Precis som vanligt. Just nu ligger jag ganska bra till med inlämningarna. Detta kallas alltså "heltidsstudier"... jag hade lätt kunnat ha ett kneg samtidigt. Än så länge. Kanske blir värre framöver, vem vet.
En annan sak jag saknar är alla bloggar jag följde en gång. De flesta har jag tappat bort och några har slutat.
Hur hittar man nya favoriter det är frågan.
6 kommentarer:
Tjuvsurfar på jobbet, hemma på tillfälliga hotellboendet är den stora stygga brandväggen för hård med allt som heter något med blogger eller wordpress. Längtat efter din blogg!!! Nyfiken på pluggandet etc.
Jag har ju inte världens mest spännande blogg... men här är den iaf! Får se om det blir en "barnförbjuden" version såsmåningom, när man börjar lessna på det här nya livet på andra sidan planeten! Mest för närmaste släkten och vännerna, för att hålla kontakten lite i nya vardagen, du fattar.
www.carlssonkarlsson.com
Tjing från Kina!
Tjena! Kul att du hörde av dig på mailen! Skrev en kommentar i din blogg samma dag, men den verkar ha försvunnit ut i intet.
Men hörrö vad är det ni gör/ska göra där borta? Jobba? Med vad? Nyfiken som vanligt.
Här bloggas det mycket sporadiskt som synes...
Här smygsurfas det sporadiskt, men idag ska vi äntligen flytta till egen lgh, hoppas på bättre internetmöjligheter då.
Skumt att kommentaren försvann, men som sagt, det är en del meck med nätet. SMS kan man aldrig heller lita på kommer fram, särskilt inte hem till SWE.
Jobba ja, min manär på ett utlandskontrakt, jag har tagit en lokalanställning på samma företag. Som även jag har jobbat på tidigare, hemma i "Räkstaden" som du kallar den! Mer senare. Sicken stad! 23 miljoner... flämt.
Kan du inte kolla i din gamla blogg då`? Därifrån hittade jag några som kommenterade dig som även skrev intressanta bloggar själva, vill jag minnas?
Nåt som får mig att gå omvägar runt den gamla bloggen. Vill inte se. Liksom. På nåt vis.
Jag förstår, på sätt och vis. Men du hade ju några riktigt trevliga prickar som följde dig, och bloggade själva. Har också tappat dem dock.
Skicka en kommentar