2013-05-25

Tumult

Cirka två månader av elände. Rejält elände. Har varit ett vrak. Är väl än, men nu känns det som att det inte kan bli värre och att allt måste vända. I alla falla lite. Ska bara ta mig igenom den här helgen först. Själva kulmen på eländet. Och som jag känt mig den senaste tiden så borde jag klara ett par dagar till...
Men samtidigt säger ju min bittra erfarenhet mig att det alltid kan bli värre.

Alla är ute och åker. Jag är ensammast i stan. Alla jag känner plus några till är på en tillställning i en annan stad. Hade gärna varit med, men ekonomin sa nej. Mitt hjärta (karlelände) är i ett fjärran land. Jag hade kunnat vara med där nu om inte allt varit så eländigt den sista tiden. Vet inte helt hundra om han ens är mitt karlelände fortfarande. Allt har, som sagt, varit totalt tumult.

Sju veckors praktik är i alla fall gjord. Mitt i tumultet. Nu är jag 'fri' igen. Bra det.

Alltså; föröka bita ihop och härda ut till på måndag nån gång.
Då vänder det. Eländet. Det måste det göra.
Klarar jag detta så klarar jag allt.
Typ.